Impregnerat virke

Den vanligaste vardagsanvändningen av impregnerat virke berör altaner, bryggor, fönster, dörrar, uteplatser med mera.

Den vanligaste användningen av impregnerat virke är i konstruktioner med höga krav på att hålla länge. Virket är dock också vanligt förekommande för konstruktioner i en utsatt miljö där impregneringen är nödvändig för att stå emot rötsvampar eller mikroorganismer.

Gamla telefonstolpar kan vara hälsofarliga

Telefonstolpar och järnvägsslipers är ofta impregnerade med ett ämne som heter kreosot. Kreosot är ett cancer- och allergiframkallande ämne. Därför ska du inte återanvända telefonstolpar och järnvägsslipers på platser där direkt hudkontakt kan uppstå.

Virke med kreosot eller arsenik (CCA-medel; koppar, krom, arsenik) är inte tillåtet att köpa för vanliga konsumenter. Som privatperson får du endast använda begagnat kreosotvirke som impregnerats före den 31 december 2002. Inom EU råder totalförbud av försäljning av trä behandlat med arsenikföreningar.

Du känner igen kreosot genom träets karaktäristiska svarta eller bruna färg och lukten av tjära. Varma dagar kan träet ”svettas”.  Färg och lukt försvinner i väder och vind så riktigt gammalt kreosotvirke kan dock vara ljusgrått.

Säljaren är skyldig att informera om virket

Den som säljer träskyddsbehandlat virke är skyldig att informera om virket där bland annat följande information ska finnas med:

  • Verksamma ämnen,
  • Begränsningar i användning,
  • Hur virket lämpligen bearbetas,
  • Hälsorisker och skyddsåtgärder samt
  • Hur avfallet ska tas om hand.

Märkning av behandlat trä

Systemet klassificerar virket i 4 olika klasser beroende på ämne och mängd bekämpningsmedel: M, A, AB och B. M innehåller högst halt, A är för virke som ska stå i sötvatten, AB är den vanligast märkningen i konsumenthandel (staket). B, utvändigt snickeri.

Alternativ till impregnerat virke

  • Obehandlat virke som du målar eller behandlar med olja. Till exempel för sandlåda eller drivbänkar.
  • Kärnvirke från tall har ett naturligt skydd mot rötangrepp.
  • Virke som har blivit modifierat med kisel eller värmebehandling.
  • Välj en konstruktion och ett läge som gör att virket inte blir utsatt för onödig fukt.

Om du redan har impregnerat virke med kreosot eller CCA:

  • I trädgården nära grönsaksodlingen bör du hålla ett säkerhetsavstånd på 50-100 cm från träet till odlingen. De farligt ämnena avsöndras från träet och vissa binds i jordpartiklar. Byt ut gammal jord om du är orolig. Om du odlar i en låda av impregnerat virke och du inte vet vilken impregnering bör du överväga att byta ut lådorna. Alternativt klä lådan invändigt med täckplast och byta ut jorden.
  • I sandlådan bör du överväga att byta ut den eftersom barn är extra känsliga för exponering av miljögifter En sandlåda behöver kanske inte hålla jättemånga år och då finns det andra alternativ att bygga av.
  • Inuti huset behöver du inte vara orolig om det inte finns i direkt exponering för människor. Om träet finns i källare, bjälkar på vinden eller under golvet finns inte några hälsorisker med att ha det kvar.

Vad gör jag med avfallet?

Behandla det som farligt avfall. Speciella förbränningsanläggningar tar hand om det impregnerade virket.
Om du inte vet om virket är impregnerat –behandla det som om det vore det. Lämna in virket på Änghedens återvinningscentral.

Att tänka på

  • Impregnerat virke kan innehålla farliga ämnen och du bör därför undvika det om det är möjligt.
  • Undvik direkt hudkontakt med impregnerat virke, särskilt äldre som kan var impregnerat med kreosot eller arsenik.
  • Andas inte in slipdamm som kan uppkomma vid bearbetning.
  • Många gånger går det lika bra att använda virke som inte är impregnerat. Fråga efter alternativ till impregnerat virke när du handlar.

Dokument och länkar

Dokument att ladda hem

Kemikalieinspektionens faktablad om impregnerat virke (pdf, 862 kB)

Publicering: 2020-06-04 | Ändrat: 2020-09-28
Sidansvarig: Nathalie Andersson | nathalie.andersson@munkfors.se