Desinformation och vilseledande information kan spridas för att skapa oro, påverka våra åsikter eller minska förtroendet för samhället. Genom att vara källkritisk och hämta information från tillförlitliga källor kan du minska risken att bli lurad och samtidigt bidra till Sveriges civila beredskap.
Vid kriser och andra allvarliga händelser ökar ofta mängden felaktig information som sprids i sociala medier, chattar och på olika webbplatser. Ibland handlar det om missförstånd, men ibland sprids falsk information medvetet för att påverka människor och skapa osäkerhet.
Att kunna värdera information och tänka efter innan man delar vidare är en viktig del av Sveriges civila försvar. Genom att vara källkritisk bidrar du till att minska spridningen av rykten och desinformation. Myndigheten för psykologiskt försvar har tagit fram informationsmaterialet Bli inte lurad, som innehåller råd om hur du kan känna igen och hantera vilseledande information.
Frågor och svar
Desinformation är falsk eller vilseledande information som medvetet sprids för att påverka människor. Syftet kan vara att skapa oro, påverka opinionen eller minska förtroendet för myndigheter och andra samhällsfunktioner.
Det finns flera tecken som kan göra att du bör vara extra uppmärksam. Informationen kan till exempel:
- väcka starka känslor som rädsla eller ilska
- sakna en tydlig avsändare eller källa
- innehålla manipulerade bilder eller filmer
- vara tagen ur sitt sammanhang
- uppmana dig att snabbt dela informationen vidare.
Ett enskilt tecken behöver inte betyda att informationen är falsk, men flera tillsammans är en anledning att kontrollera uppgifterna innan du tror på eller delar dem.
Desinformation används för att påverka människor och samhället. Den kan syfta till att:
- påverka politiska beslut eller opinioner
- skapa splittring och misstro
- försvaga förtroendet för myndigheter och medier
- lura människor, till exempel genom bedrägerier.
Innan du litar på eller delar information kan du ställa några enkla frågor:
- Vem står bakom informationen?
- Finns samma uppgifter hos flera tillförlitliga källor?
- Är informationen aktuell och presenterad i rätt sammanhang?
- Kan bilder eller filmer ha manipulerats?
- Vem kan gynnas av att informationen sprids?
Fundera alltid en extra gång innan du delar vidare något du sett eller läst.
- Dela bara information från tillförlitliga källor.
- Sprid inte rykten eller obekräftade uppgifter.
- Om du är osäker – avstå från att dela.
Vid en kris eller allvarlig händelse bör du i första hand följa information från ansvariga myndigheter och andra etablerade samhällsaktörer. Där publiceras den senaste och mest tillförlitliga informationen om händelsen och vilka råd som gäller.
Information in English
Disinformation and misleading information can be spread to create fear, influence public opinion, or undermine trust in society. By thinking critically about your sources and relying on trustworthy information, you can reduce the risk of being misled while also contributing to Sweden’s civil preparedness.
During crises and other serious incidents, the amount of false or misleading information shared on social media, messaging services, and websites often increases. Sometimes this is due to misunderstandings, but in other cases false information is deliberately spread to influence people and create uncertainty.
Being able to assess information critically and think before sharing it is an important part of Sweden’s civil defence. By practising source criticism, you help reduce the spread of rumours and disinformation. The Swedish Psychological Defence Agency has produced the information guide Don’t Be Fooled, which provides practical advice on how to recognise and deal with misleading information.
Frequently Asked Questions
Disinformation is false or misleading information that is deliberately spread to influence people. Its purpose may be to create fear, shape public opinion, or undermine trust in authorities and other public institutions.
Several warning signs should make you take a closer look. The information may, for example:
- trigger strong emotions such as fear or anger
- have no clear source or identifiable sender
- contain manipulated images or videos
- be presented out of context
- Encourage you to share it quickly.
A single warning sign does not necessarily mean the information is false. However, if several of these signs appear together, you should verify the information before believing or sharing it.
Disinformation is used to influence people and society. It may be intended to:
- influence political decisions or public opinion
- create division and distrust
- undermine confidence in public authorities and the media
- deceive people, for example, through fraud or scams.
Before you trust or share information, ask yourself a few simple questions:
- Who is behind this information?
- Is the same information available from several trustworthy sources?
- Is the information up to date and presented in the correct context?
- Could the images or videos have been manipulated?
- Who benefits from this information being shared?
Always think twice before sharing something you have seen or read.
- Only share information from trustworthy sources.
- Do not spread rumours or unverified claims.
- If you are unsure, do not share it.
During a crisis or other serious incident, you should primarily rely on information from the responsible public authorities and other established public organisations. These sources provide the latest and most reliable information about the situation and any advice or instructions that apply.
