Desinformation och källkritik

Publicering: 2026-06-30

Vid kriser och andra allvarliga händelser ökar ofta mängden felaktig information som sprids i sociala medier, chattar och på olika webbplatser. Ibland handlar det om missförstånd, men ibland sprids falsk information medvetet för att påverka människor och skapa osäkerhet.

Att kunna värdera information och tänka efter innan man delar vidare är en viktig del av Sveriges civila försvar. Genom att vara källkritisk bidrar du till att minska spridningen av rykten och desinformation. Myndigheten för psykologiskt försvar har tagit fram informationsmaterialet Bli inte lurad, som innehåller råd om hur du kan känna igen och hantera vilseledande information.

Ladda ner Myndighetens för psykologiskt försvars broschyr Bli inte lurad

Frågor och svar

Vad är desinformation?

Desinformation är falsk eller vilseledande information som medvetet sprids för att påverka människor. Syftet kan vara att skapa oro, påverka opinionen eller minska förtroendet för myndigheter och andra samhällsfunktioner.

Hur kan jag känna igen desinformation?

Det finns flera tecken som kan göra att du bör vara extra uppmärksam. Informationen kan till exempel:

väcka starka känslor som rädsla eller ilska

sakna en tydlig avsändare eller källa

innehålla manipulerade bilder eller filmer

vara tagen ur sitt sammanhang

uppmana dig att snabbt dela informationen vidare.

Ett enskilt tecken behöver inte betyda att informationen är falsk, men flera tillsammans är en anledning att kontrollera uppgifterna innan du tror på eller delar dem.

Varför sprids desinformation?

Desinformation används för att påverka människor och samhället. Den kan syfta till att:

påverka politiska beslut eller opinioner

skapa splittring och misstro

försvaga förtroendet för myndigheter och medier

lura människor, till exempel genom bedrägerier.

Hur kan jag minska risken att bli lurad?

Innan du litar på eller delar information kan du ställa några enkla frågor:

Vem står bakom informationen?

Finns samma uppgifter hos flera tillförlitliga källor?

Är informationen aktuell och presenterad i rätt sammanhang?

Kan bilder eller filmer ha manipulerats?

Vem kan gynnas av att informationen sprids?

Vad ska jag tänka på innan jag delar information?

Fundera alltid en extra gång innan du delar vidare något du sett eller läst.

Dela bara information från tillförlitliga källor.

Sprid inte rykten eller obekräftade uppgifter.

Om du är osäker – avstå från att dela.

Var hittar jag tillförlitlig information vid en kris?

Vid en kris eller allvarlig händelse bör du i första hand följa information från ansvariga myndigheter och andra etablerade samhällsaktörer. Där publiceras den senaste och mest tillförlitliga informationen om händelsen och vilka råd som gäller.

Information in English

Disinformation and misleading information can be spread to create fear, influence public opinion, or undermine trust in society. By thinking critically about your sources and relying on trustworthy information, you can reduce the risk of being misled while also contributing to Sweden’s civil preparedness.

During crises and other serious incidents, the amount of false or misleading information shared on social media, messaging services, and websites often increases. Sometimes this is due to misunderstandings, but in other cases false information is deliberately spread to influence people and create uncertainty.

Being able to assess information critically and think before sharing it is an important part of Sweden’s civil defence. By practising source criticism, you help reduce the spread of rumours and disinformation. The Swedish Psychological Defence Agency has produced the information guide Don’t Be Fooled, which provides practical advice on how to recognise and deal with misleading information.

Download the Swedish Psychological Defence Agency’s brochure Don’t Be Fooled.

Frequently Asked Questions

What is disinformation?

Disinformation is false or misleading information that is deliberately spread to influence people. Its purpose may be to create fear, shape public opinion, or undermine trust in authorities and other public institutions.

How can I recognise disinformation?

Several warning signs should make you take a closer look. The information may, for example:

trigger strong emotions such as fear or anger
have no clear source or identifiable sender
contain manipulated images or videos
be presented out of context
Encourage you to share it quickly.

A single warning sign does not necessarily mean the information is false. However, if several of these signs appear together, you should verify the information before believing or sharing it.

Why is disinformation spread?

Disinformation is used to influence people and society. It may be intended to:

influence political decisions or public opinion
create division and distrust
undermine confidence in public authorities and the media
deceive people, for example, through fraud or scams.

How can I reduce the risk of being misled?

Before you trust or share information, ask yourself a few simple questions:

Who is behind this information?
Is the same information available from several trustworthy sources?
Is the information up to date and presented in the correct context?
Could the images or videos have been manipulated?
Who benefits from this information being shared?

What should I consider before sharing information?

Always think twice before sharing something you have seen or read.

Only share information from trustworthy sources.
Do not spread rumours or unverified claims.
If you are unsure, do not share it.

Where can I find reliable information during a crisis?

During a crisis or other serious incident, you should primarily rely on information from the responsible public authorities and other established public organisations. These sources provide the latest and most reliable information about the situation and any advice or instructions that apply.